Recension av Gert Nygårdshaugs roman Mengele Zoo om ett uppror i Brasilien

Här en recension införd i Flamman i november.

”Tidernas bästa norska bok” i svensk översättning

Gert Nygårdshaug. "Mengele Zoo" Oktoberförlaget, översättning: Lars Lindgren.

I vårt grannland har den korats till tidernas bästa roman, men först i år kommer berättelsen om Mino och ursprungsbefolkningens uppror mot det brasilianska storkapitalet ut på svenska. En berättelse som är aktuellare än någonsin.

Kultur

När Brasiliens president Jair Bolsonaro ger sitt stöd åt skövlingen av regnskogen och förstörelsen av ursprungsbefolkningens marker så skapar det förstås motstånd. Kanske kommer någon att göra som indianpojken Mino i romanen Mengele Zoo av den norske författaren Gert Nygårdshaug? Den skrevs redan 1989 men är först nu översatt till svenska. I Norge är den däremot en storsäljare och korades 2007 vid en litteraturfestival till bästa norska romanen genom tiderna.

Bakgrunden i Nygårdshaugs roman är att människorna i en by i regnskogen vägrar att lämna ifrån sig marken till ett gruvbolag. Militären jämnar byn med marken och dödar alla invånare, endast Mino kommer undan. Pojken flyr in i djungeln och överlever tack vare en kringresande magiker. Från sina föräldrar har han ärvt både ett rättvisepatos och stor kunskap om djur och natur, särskilt om fjärilar.

Pojken följer med magikern på turné i byar och städer och lär sig både om orättvisorna i landet och om magiska knep som kan trollbinda folk, vilket han får användning av ju längre berättelsen fortskrider. Han studerar och söker politiska vägar för att förändra samhället, men behovet av att hämnas de som dödade hans föräldrar och de andra i byn leder snart till direkta aktioner. Tillsammans med några vänner bildar Mino en hemlig grupp, som blir kända som Mariposa-rörelsen, då de har fjärilar som sin symbol. De kallas terrorister men ser sig själva som förkämpar för regnskogen och för ursprungsbefolkningens rättigheter.

Boktiteln anspelar på nazisten Josef Mengele som kom till Latinamerika och fick skydd av den brasilianska högerjuntan (som Bolsonaro gjort sig känd för att hylla) efter andra världskriget, och Nygårdshaug har med stor skicklighet skapat en spännande och lättläst roman, som med en stor portion humor tar sig an ett ämne som dessvärre blivit plågsamt aktuellt i och med Bolsonaros makttillträde. Författaren visar med Minos hjälp hur militärens makt bygger på stödet från multinationella bolag och hur gruvbolagen i sin tur är beroende av militären för att kunna profitera på mark som inte är deras. När samhället accepterar denna ordning tar Mino och vännerna sig rätten att hämnas.

I Norge kom i år Nygårdshaugs femte och avslutande del i serien om Mino och om kampen för regnskogen, Europa Zoo, där klimatfrågan står i centrum. Mengele Zoo gavs ursprungligen ut på ett mindre förlag och det var först när den senare kom ut på ett större som den även fann en större publik. När den nu kommer på svenska är det lilla Oktoberförlaget som har stått för översättningsarbetet. Förhoppningsvis når den ut så brett att hela serien snart kommer på svenska.

Åke Johansson

Flamman 4 november 2019

Rädda Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek!

24 januari var jag en av 378 folkrörelseaktiva, författare och forskare som i Arbetet protesterade mot att personalen på Arbetarrörelsens bibliotek riskerar att sägas upp. Vi försvarar arbetarrörelsens kulturarv och vill rädda arbetarrörelsen!

I en tid då arbetarrörelsen är på reträtt och krafter som ifrågasätter forskning tar ton är det ett särskilt olyckligt beslut att säga upp all personal på Arbetarrörelsens bibliotek, det skriver 378 forskare, debattörer och folkrörelseaktiva i ett upprop.

”De omfattande nedskärningarna innebär också en kraftigt ökad press på den kvarvarande personalen, och har redan fått effekter i form av minskade öppettider och avskaffande av möjligheten att låna och återlämna böcker via ABF-huset”, skriver debattörerna.

Det är med bestörtning vi nås av nyheten att Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek säger upp all bibliotekspersonal och totalt minskar personalstyrkan med åtta personer jämfört med i början av förra året.

Alla inköp av böcker och tidskrifter har avbrutits. Kombinerat med att man nu gör sig av med nästan all bibliotekskompetens riskerar det att bli början på slutet för biblioteket.

Det är inte uteslutet att detta kan leda fram till att frågan om att överhuvudtaget bevara biblioteksbeståndet väcks. Enkelt uttryckt riskerar ovärderliga delar av arbetarrörelsens idéarv att hamna i soporna om inte utvecklingen bryts. 

De omfattande nedskärningarna innebär också en kraftigt ökad press på den kvarvarande personalen, och har redan fått effekter i form av minskade öppettider och avskaffande av möjligheten att låna och återlämna böcker via ABF-huset.

Detta är en följd av åratal av i princip oförändrade anslag i reella tal. 

Vad det innebär för förutsättningarna att bedriva verksamheten är uppenbart. Såväl staten som LO och Socialdemokraterna har satt Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek på undantag, och nu ser vi de dramatiska följderna.

Det är särskilt allvarligt att detta sker i en tid då arbetarrörelsen är på reträtt, samtidigt som främlingsfientliga krafter har flyttat fram sina positioner.

I flera europeiska länder har vi också sett angrepp och inskränkningar mot forskningsvärlden, kritiska medier med mera. Det allra sista som behövs i det här läget är att kasta arbetarrörelsens idéarv och minne i soporna och inskränka möjligheterna till forskning i dess historia.

Vi 378 undertecknare slår vakt om arbetarrörelsens minne och möjligheten till forskning i arbetarrörelsens historia.

Därför säger vi: rädda Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek!

Anslagsgivarna måste skyndsamt skjuta till ökade resurser till verksamheten, och biblioteksverksamheten måste räddas.

Undertecknas:

378 namn

Arbetet 24 januari