Boken på arbetsplatsen 2009

Regn, regn, regn. Böcker, böcker, böcker.
Fackliga kulturombud, ABF:are, några bibliotekarier, och så några fackliga ombudsmän. Och så en hel hög med arbetarförfattare. Och någon konstnär; Hej Roine!
Alla dessa infann sig på LOs folkhögskola på Runö 16-18 november. Ett evenemang som brukar genomföras på den klassiska Brunnsviks Folkhögskola. Som nu dessvärrre har sålts ut av LO.
Ändå, det var några härliga dagar med uppläsningar, diskussioner, föredrag, intervjuer, samtal, nya och gamla vänner.

Jag brukar vara där som fackligt bokombud, ibland för att presentera ett bokprojekt, som Järnvägare läser, där vi satte upp arbetsplatsbibliotek, och Järnvägare berättar, då vi hade skrivarcirklar. Projekt med stöd av SEKO, SJ, ABF, En bok för alla och Kultur i arbetslivet.
I år var jag där för att presentera boken Trainspottern och andra berättelser från järnvägen. Den borgerliga regeringen har aviserat att bidragen till läs- och skrivfrämjande projekt bland arbetare ska försvinna. Det började med slakten av förlaget En bok för alla. Och nu verkar det bli helt stopp för stöd åt t.ex. arbetsplatsbibliotek.
Många författare har tidigare efterlyst en satsning från arbetarerörelsen att själv gå in och samla ihop pengar till En bok för allas utgivning av kvalitetsböcker till bra pris. Men ingenting har hänt. När Torgny Karnstedt och andra försökte få S-representanten Gunilla Carlsson att i en debatt utlova pengar till En bok för alla och till kulturfrämjande initiativ bland LOs medlemmar kunde hon dock inte utlova några pengar.
Det är tyvärr så att Kultur och Bildning ger inga höga poäng, när partier och fackförbund ska göra sina prioriteringar.
Samtidigt som det är kultur och bildning som kan ge arbetarrörelsen den styrka, den kaxighet och det självförtroende som rörelsen idag har tappat. Rörelsen har tunnats ut och försvagats så pass att den snart inte kan gå vidare. Då kan det bli som den unga poeten och kallskänkan Jenny Wrangborg läste i sin dikt - "snart går vi utan er"
Hon fanns på plats, liksom andra medlemmar i Föreningen Arbetarskrivare som Maria Hamberg, David Ericsson, Lena Kallenberg, Torgny Karnstedt, Bernt-Olov Andersson och Micke Evhammar. Dessutom Kjell Eriksson, Kjell Johansson, Hans Lagerberg, Håkan Boström och säkert fler som jag just nu har glömt bort. Tecknaren Robert Nyberg inte att förglömma.
Det knöts en del band mellan författare och fackligt aktiva för framtida samarbete och debatten lämnade säkert tankar till vidare funderingar och vidare arbete på att sprida kultur och bildning för att stärka arbetarrörelsen.

Idag har vi annars blivit allt svagare. Som Kjell Eriksson och Martin Viredius (från Transport) sa, att nu är det åter tid för strejkbrytare. Otänkbart för tio år sedan. Men nu är dom här. Det kyler på. Det är en kall tid.
Det är en tid då arbetarkulturen behövs. För att göra tiden synlig. För att göra frågeställningarna tydligare. För att stärka fronten.