Bättre väder – men ännu sämre tågtrafik?

Politiker satte järnvägstrafikens chefer på förhörsbänken häromdan och fick veta att allt ska bli bättre. Vad skulle de annars säga?
Vädret kommer att bli bättre, visst, men frågan är hur trafiken ska bli bättre. Nu pekar tyvärr allt mot en ytterligare försämring av järnvägstrafik och all kollektivtrafik framöver. Modeordet för dagen är avreglering och privatisering. Därför ska nu fler privata bolag ut på de spår, där det redan är fullspikat. Dessutom ligger nu ett förslag till ny kollektivtrafiklag, som ska upp i riksdagen i mars om avreglering också för den regionala trafiken. Och mantrat även här är att låta privata aktörer plocka de lönsamma godbitarna ur kakan. Sedan väntar sig de här marknadsfundamentalisterna att staten ska ta ansvaret för det som blir över.
Dessa avregleringar innebär en återgång till en redan misslyckad politik. Inget bolag har råd att självt satsa de resurser som behövs för att klara av de satsningar som måste göras när allt dyrare olja och behovet av en klimatvänlig trafik ställer krav på en utökad järnvägstrafik. Det krävs en sammanhållen politik för trafiken, inte en ytterligare ökad splittring.
I konkurrensens spår, när SJ, Arriva, DSB, DB, Veolia, Tågkompaniet och andra ska lägga de bästa anbuden på de lönsamma sträckorna, då ska det sparas nånstans. Och det är det vi ser början på redan idag. Det sparas på underhåll, det sparas på vagnar, det sparas på personal, det sparas på utbildningar och det sparas till och med på säkerhet. Och detta bara för att det kliar i fingrarna av experimentlusta hos konsulter som vill driva järnvägstrafik som om det vore en livsmedelsbutikskedja, inriktad på sol året om. Resenärerna kommer inte att tjäna på detta, möjligen några klippare i bakgrunden, som vill plocka ut de lönsamma bitarna och låta resten av landet förtvina.
Så var läget också på 80-talet då det var nära att järnvägstrafiken norr om Gävle skulle läggas ner. Men ett intensivt opinionsarbete från miljövänner och fackligt aktiva stoppade den utvecklingen då.
Vinterns snö och kyla kan möjligen ha det goda med sig att också majoriteten av riksdagspolitikerna inser att järnvägstrafiken måste ingå i samhällets styrda infrastruktur. Och att den måste få det stöd den behöver i form av resurser till spår, underhåll, fordon och personal. Men då måste det bli stopp på marknadsliberalernas klåfingrighet på spårområdet.

Åke Johansson
SEKO Trafik Västernorrland