Protest mot SJs personalpolitik

Aktionen mot SJs personalpolitik blev en framgång. På 13 platser runt om i landet. I Sundsvall fick vi in insändare i gårdagens (13 april) lokaltidningar. Och under dagen var vi sedan ute på järnvägsstationen med flygbladet Det här är från oss som jobbar på tåget. Och dit kom både Dagbladet och Sundsvalls Tidning. Liksom Mittnytt som filmade och intervjuade. Härligt. Kan ses på deras websidor. Om kampen mot SJs sätt att ersätta fast anställda med osäkra timanställningar. Vi nådde alltså en härligt stor uppmärksamhet och gav SJ en rejäl knäpp på näsan.

Nu gäller det förstås att gå vidare, så det inte bara blir en dagslända. Dels handlar det om att gå vidare mot politikernas fortsatta avreglerings- och privatiseringspolitik vad gäller järnvägen. Och dels handlar det om att få igång en facklig offfensiv mot högerns arbetsrättspolitik. Det handlar inte bara om SJ, för det är likadant på andra håll. Var hittar du en fast anställning idag? Det är bemanningsföretag och det är timanställningar överallt.

Folk ska sitta vid telefonen och vänta på att någon ska ringa och säga att du behövs på jobbet. Eller så ringer ingen och det blir inget betalt den dagen. Hur fan kan man planera livet på det sättet?

Du vet inte om du ska jobba, du vet inte vad du tjänar. Sjuk utan ersättning, a-kassan mindre än minimal kanske. Går du med i facket då? Och om du gör det, vågar du säga ifrån?

Det här slår i förlängningen mot företagen själva, men så långt tänker de inte. Med osäker lön kan du inte satsa på några större inköp. Lågprissemester, lågprisliv. Det drabbar företagen så småningom. Det må dom ha.

Det kan också bli så att de blir vanligare med fackliga protester igen, att det växer fram en ny motståndsrörelse. Det må både dom och vi ha. Om folk lämnar facket så måste de bli mer aktiva, mer radikala. Det tänkte dom inte på.

Kampen fortsätter.