fredag 27 maj 2022

Ordet fritt, ABFs kultur- och folkbildningsdagar i Gävle

Tre intensiva dagar på Ordet fritt, ABFs folkbildningsdagar i Gävle, 18-20 maj. Under temat Gör din röst hörd deltog 1000 deltagare från Arbetarnas Bildningsförbunds avdelningar runt om i landet på föreläsningar, seminarier, workshops och konserter för att inspireras och skaffa sig lärdomar att använda sig av själva. För att förverkliga parollerna En annan värld är möjlig och Bekämpa de ökande klasskillnaderna.

ABFs verksamhet bygger på att hjälpa medlemsföreningar med studier, kultur och annan utvecklingshjälp som de behöver. De flesta av de över hundra programpunkterna genomfördes på det stora Länsmuseet i Gävle och några av medlemsföreningarna eller samarbetsorganisationerna fanns på plats med bokbord i ett tält utanför museet. Där fanns bl a Hyregästföreningen och PRO, Afrikagrupperna och Föreningen Arbetarskrivare, Synskadades Riksförbund och Verdandi och många fler.

För programmen stod sedan både ABF och/eller medlemsorganisationerna och de präglades av en inriktning på solidaritet, att samhället kan förändras till det bättre och att vi som var på plats ska vara med i den förändringen. På Ordet fritt är folkbildare medvetna om att en förändring kan bara ske om folk organiserar sig i etablerade folkrörelser eller andra sociala rörelser. Inte av enstaka eldsjälar utan av folk i rörelse, folk som vill förändring och som bestämmer sig för att göra något åt det.
I dagens Sverige ökar nu sedan ett par decennier klasskillnaderna, på alla områden. Klimatförändringarna blir allt tydligare, samhället behöver ställas om, en ständigt ökad tillväxt är inte hållbar, landet saknar en politik för bostadsbyggande när marknaden och byggherrar bestämmer om, var, hur och när det ska byggas och för vem, läsandet fortsätter minska bland arbetarklassen och det går vidare till barnen, fr a pojkarna, kulturens plats i folkrörelserna minskar, mm. Det var exempel på frågor som togs upp i såväl föreläsningar som workshops.
Själv lyssnade jag på t ex Nina Björk som pratade om frihet, som i högerns version aldrig kan gå hand i hand med jämlikhet, medan socialister borde ta tillbaka begreppet Frihet som en vänsterns paroll. För det är bara tillsammans med ekonomisk demokrati som frihet kan utvecklas jämsides med jämlikhet.
Jag deltog i Afrikagruppernas samtal om solidaritet och arbetarförfattaren Bernt Olof Anderssons samtal om sitt skrivande, som går hand i hand med såväl läs- som skrivfrämjande. Jag lyssnade på seniorer, mest kvinnor förstås, som läser och skriver tillsammans och som ger varandra trygghet och förståelse.
Jenny Bengtssons erfarenheter om facklig kamp och glädjen att få uppleva och vara en del i den var inspirerande, hennes bok måste spridas på fackliga utbildningar.
Mats Wingborgs föreläsning om sin bok om hur Sverige kommer att se ut om de blåbruna partierna får makten i höstens val, utifrån hur de styr i en del kommuner, och vad som behövs för att stoppa dem, missade jag. Det var fullsatt. Kul att så många ville lära sig det.
Kan inte nämna allt, men intressant var också att ABF nu skrivit ett avtal om samverkan med Vänsterpartiet. Det var också fullsatt i en stor salong, 100 pers, när Nooshi Dadgostar pratade om Handslaget med ABF och om hur partiet och Hyresgästföreningen stoppade en extrem hyreshöjning och om hur de ska försöka få fram en statlig bostadspolitik med målet att bygga bostäder istället för dagens avsaknad av sådan politik. Den positiva respons som hon fått efter den segern vill hon gärna känna av igen.
David Jonstads föredrag om klimatförändringarna och om en kommande samhällskollaps när det inte längre finns mer olja och gas att utvinna och när tillväxten inte längre kan öka. Det behövs en omställning till ett hållbart samhälle och vi vet i stort vad som behövs, men långt ifrån tillräckligt genomförs. Mycket behöver göras i lokala omställningsprogram.
Det har varit massor av musik. Som ABF Västernorrlands fantastiska program i gamla Sjömanskyrkan om skotten i Ådalen 1931, Glöm dem aldrig. Mycket bra framförande och väldigt positivt mottagande, med alla applåder. Även Tobbes ukuleleorkester fanns på plats och drog ner applåder i massor under ett kvällsprogram.
Flera utställningar fanns på plats. Bl a en mindre version av Vi som arbetar med våra kroppar. Den finns nu på ett antal LO- distrikt runt om i landet. Även en konstutställning som varit på turné i mindre orter i Kronoberg visades. Och mycket annat kring kultur och politik med syftet att använda ny kunskap till att förändra samhället.
Bra dagar i Gävle. Återstår nu att göra verkstad av vad vi fått lära dessa dagar.
Lägger ut några bilder. Missade tyvärr bild från Nina Björk och David Jonstad. Istället två lokala musikgrupper som medverkade en av kvällarna.

Kortsiktig opportunism att använda biståndet till flyktingmottagande

 Debattartikel från Sundsvalls Tidning 14 maj

Regeringen har aviserat att 10,3 miljarder ska tas från det svenska biståndet för att täcka kommunernas kostnader för att ta emot flyktingar från kriget i Ukraina. Självklart ska Sverige hjälpa ukrainska flyktingar, men att ta pengarna från stödet till fattiga människor i bland annat Afghanistan, som har drabbats av decennier av krig, är helt fel.

Nedskärningarna motsvarar 18 procent av biståndsbudgeten. Det kommer att drabba miljontals människor som får livsavgörande stöd från Sveriges biståndsorganisationer, inklusive Svenska Afghanistankommittén (SAK) som driver sjukvård och utbildning på den afghanska landsbygden. 


För SAK:s del skulle en så stor nedskärning motsvara nästan hälften av organisationens utbildningsprogram som idag ger över 100 000 barn tillgång till utbildning, varav 60 000 flickor, och som sysselsätter mer än 3 000 lärare. 



Det är bara ett exempel av många. Nedskärningarna kommer att få förödande effekter för arbetet mot fattigdom och förtryck, för fred, demokrati, kvinnors rättigheter och för klimatet.


Fler barn kommer att gå miste om utbildning, fler kommer att knuffas ner i extrem fattigdom, fler kommer att berövas både rättigheter och livschanser. Det är ett perfekt recept för nya humanitära kriser och flyktingströmmar.


Sverige bör göra allt som krävs för att flyktingarna från Ukraina ska få ett bra mottagande. Men varför ska fattiga människor i andra konfliktdrabbade länder som Afghanistan, Syrien och Etiopien betala notan?


Ukrainas kris är tyvärr bara en av många i världen. Fattigdom och hunger ökar för första gången på decennier. Bara i Afghanistan bedömer FN att 97 procent av befolkningen på nära 40 miljoner riskerar att leva under fattigdomsgränsen inom några månader. Att använda biståndet till flyktingmottagande i Sverige är kortsiktig opportunism.

Åke Johansson, Svenska Afghanistankommittén i Sundsvall


söndag 8 maj 2022

Varför inte en gammal hederlig folkbildningskampanj om NATO?

 Intressant. Socialdemokraternas kvinnoförbund säger nej till att Sverige ska gå med i Nato. Även ungdomsförbundet, SSU, har sagt nej till att gå med i Nato. Ordföranden för socialdemokratiska Tro och Solidaritet säger också nej till NATO.

Det är tydligt att det finns många inom S som inte har svängt i frågan i den fart som de flesta ledande i S har gjort utan står fast vid alliansfriheten. Nu skulle man önska en gammal hederlig folkbildningskampanj där bildningsförbund som ABF arrangerar studiecirklar för sina medlemsorganisationer.

VänsterVeteranerna i Sundsvall stod upp för pressfriheten 3 maj

 3 maj uppmärksammas Pressfrihetens dag internationellt, enligt FN-beslut. Vänsterveteranerna i Sundsvall passade på att markera dagen på Stora torget 3 maj från kl 12 till kl 18. Vi delade ut flygblad, texten kommer längre ner, bjöd på kaffe/te och hembakade bullar, vi höll korta tal, firade att Sverige och andra länder ligger högst upp i pressfrihetsindex och vi pratade med folk på torget. 

Reportrar utan gränser ger denna dag ut sitt årliga Pressfrihetsindex. Dessvärre respekteras pressfriheten allt mindre, i allt fler länder klassas läget för pressfriheten som mycket allvarlig. Se mer på sidan reportrarutangranser.se

Vi hade också en insändare inne i Sundsvalls Tidnings nättidning 1 maj, med ungefär samma text som den som följer här, från flygbladet. Vi hade också skickat insändaren till Flamman och dagens ETC, men utan resultat. Varken ST, Radio Västernorrland eller SVT uppmärksammade vår aktion på torget.

Flygbladstext:

        Stå upp för pressfriheten!


Skulle du vilja att alla journalister måste skriva som regeringen bestämmer? Eller som storföretag, drogkarteller, eller religiösa ledare vill? Ska några få personer kontrollera media? Ska Sveriges Radio/SVT/UR skäras ner?

Pressfriheten är en viktig del av demokratin. När journalister dödas för att de skrivit vad de sett eller vet, så är det ett angrepp på både journalisten och på demokratin. När någon skickar hotbrev mot journalister i Sverige är också det ett hot mot inte bara journalisten utan också mot vår demokrati. Målet är att hindra det demokratiska samtalet. 

Lyckligtvis tillhör Sverige och övriga Norden de länder som rankas som bäst i världen när det gäller pressens och journalistikens frihet. Enligt Reportrar utan gränser dödades förra året 46 journalister och 488 fängslades, en dramatisk försämring mot tidigare. Flest mord på journalister skedde i Mexico och Afghanistan. Bland länderna som är sämst på pressfrihet finns också Kina och Eritrea, där den svenske journalisten Dawit Isaak är fängslad sedan 2001.

Krigets första offer är sanningen. Ryska trupper besköt TV-huset i Kiev för att stoppa nyheter om kriget från den ukrainska sidan och journalister är direkta måltavlor. Minst sex journalister har dödats i Rysslands anfallskrig. Ryssland är på plats 150 av 180 länder enligt Pressfrihetsindex.

Julian Assange från Australien sitter i brittiskt fängelse i väntan på beslut om utlämning till USA, där han riskerar 175 års fängelse. Hans ”brott” är att på Wikileaks ha visat på krigsbrott i Irak och Afghanistan, bland annat filmer där amerikanska soldater i helikopter skjuter ihjäl civila, även barn. Amnesty, FN:s tortyrrapportör, Reportrar utan gränser och många fler kräver att han släpps fri.

Andra exempel på inskränkningar i pressfriheten är när anhängare till extremist- och konspirationsteorigrupper har attackerat journalister. Som vid stormningen av Capitolium och vid en del antivaccindemonstrationer. Journalister som inte delar deras syn misstänkliggörs, anklagas för att sprida fake news och möts av hot. Covid 19 har också använts av styrande i flera länder för att hindra journalister i deras arbete.

Vid en debatt nyligen, arrangerad av Reportrar utan gränser, ville tre partier - M, KD och SD - skära ner på verksamheten för Public Service, dvs Sveriges Radio, SVT och Utbildningsradion. Även detta måste vi betrakta som hot mot demokratin. Liksom att mer än 90 procent av svenska dagstidningar kontrolleras av sex ägare.

Vi Vänsterveteraner i Sundsvall vill inför pressfrihetens dag, 3 maj, rikta uppmärksamheten på brotten mot pressfriheten. Vi vill också rosa journalisterna på Sundsvalls Tidning, på Sveriges Radio, på SVT och andra media, som genom sitt arbete står upp för det fria ordet och för demokratin.

3 maj finns vi på Stora Torget kl 12-18! Kom och fika och prata med oss om pressfrihet!

För det fria ordet! För ett öppet demokratiskt samhälle!

För Vänsterveteranerna i Sundsvall: Kenneth Challis, Elisabet Finné, Eva Hagberg Kling, Christer Hultberg, Åke Johansson, Martin Jägesten


fredag 18 februari 2022

Marknadens misslyckande är den viktigaste lärdomen av pandemin

Har vi lärt oss något av pandemin? Eller blir det återgång till same business? Att marknaden tillåts bestämma?

Många drabbas fortfarande av Covid-smittan. Väldigt många, särskilt bland världens fattiga, har ännu inte fått tillgång till vaccinet. De betraktas inte som tillräckligt profitabla. 

Men här har de flesta restriktioner tagits bort. Och nu? Återgång till det normala eller har vi lärt oss något? Att alla ropar på staten efter hjälp borde få åtminstone en del av marknadsekonomins anhängare att tänka till.

Att som tidigare regeringar lägga över hälso- och sjukvårdens beredskap och människors liv och död i händerna på marknaden är de flesta överens om att sätta stopp för nu. Men inte i riksdagen. Byt ut dom! 

Vårdpersonal är en av de grupper som gjort ett fantastiskt arbete under pandemin. Politiker borde förstå att värdesätta deras arbete högre. Bättre anställningsförhållanden och högre löner borde vara självklart. Istället så bidrar politiker från S och högerut med att försämra det anställningsskydd som arbetarrörelsen drev igenom på 70-talet. Privatiseringar har samtidigt bidragit till att fördyra sjukvården och äldreomsorgen, som också blivit mer ojämlik. Har du pengar kan du köpa dig före i kön. Även detta måste tas upp politiskt.

En gång i tiden, innan politiker på 80-talet lät sig luras av näringslivets lobby och började låta marknadens Just in time-filosofi regera överallt, hade staten ett beredskapslager av t ex sjukvårdsmaterial. Det behövdes inte, staten kan köpa på marknaden, sa högern och S hakade på. När det nu ställdes på prov var det inte mycket värt. Lagret av munskydd m.m. saknades och regioner lånade ut pengar till företagare för att de skulle producera munskydd som dessa sedan sålde dyrt.

Sverige hade tidigare egen statlig tillverkning av vaccin. Den bolagiserades, såldes ut och flyttades utomlands. Idag har vi måst låna miljarder för att betala utländska bolags tillverkning av vaccin.

Många lärdomar finns att dra, men det kräver också en vilja att lära av misstagen och en vilja att förändra. Vill vi absolut låta marknaden fortsätta regera med sin kortsiktiga just in time-filosofi och med management by stress? Det borde vi tänka på nu, innan det kommer en ny kris, då vi återigen får se marknadens misslyckande. 

Pandemin har visat att det är inte de rika som förlorar i en kris. De fortsätter berika sig. Så länge vi tillåter den politiken regera. Så länge vi inom vänstern och arbetarrörelsen inte lyckas göra marknadens misslyckande tydligt för folk. Marknadens egen propagandaapparat och deras politiker gör vad de kan för att skyla verkligheten.

LOs nya rapport om Makteliten visar hur långt det har gått. Vi är tillbaka på 40-talet i ojämlikhet. En storbolagsdirektörs inkomst idag motsvarar 64 industriarbetarlöner och 86 städares lön. Oxfam har visat att världens tio rikaste personer har tjänat en halv biljon dollar under pandemin – en summa som hade räckt till att betala för covid-19-vaccin till hela jordens befolkning. Oxfam har dessutom visat att den rikaste 1 procenten står för dubbelt så stort koldioxidutsläpp som den fattigaste hälften av jordens befolkning.

Välfärdssamhället kan inte upprätthållas utan en överföring till det offentliga av de stora rikedomar som samlats hos en liten grupp väldigt rika.

Den politiska viljan inom arbetarrörelsen och den fördelningspolitik, som drev fram den svenska välfärden efter kriget, behövs nu. Och en bred folkrörelse för en demokratisk socialism.

måndag 7 februari 2022

Bokcirkel inom PRO i Sundsvall med stöd av ABF

 Nu är vi igång med en bokcirkel inom PRO i Sundsvall.

Första träffen var riktigt bra, vi presenterade oss, de flesta faktiskt inflyttade, och det blev mycket prat om böcker och om läsande. Ljudböcker, nja, allra helst läser vi pappersböcker, då kommer man ihåg boken bäst. Och vilken bredd i läsningen, Ken Follet och Susanna Alakoski, Jan Guillou och Maj Gull Axelsson, Haruki Murakami och Aino Trosell. Och många många fler, inom olika genrer. Och tänk att det fortfarande är så att pojkar läser mindre än tjejer och att pappor läser mindre för barn än mammor gör. Nu ska vi som träffats i denna grupp, på ABF, läsa och prata böcker tillsammans. Spännande. Kanske kan vi också sprida läsinspiration till andra.
Och första bok, som ska läsas till nästa träff? Susanna Alakoskis Bomullsängeln. Första delen i en romanserie om finska kvinnliga arbetare. Om kvinnor som kommer från landsbygden till Vasa och bomullsindustrin. Om krig och eländiga arbetsförhållanden, men också om kärlek och glädje.

fredag 28 januari 2022

Åkesson har ingen koll, men vad gör LO?!

Arbetarrörelsen - Skärp er! Storsatsa på fackliga utbildningar! Nu!

En av veckans mest uppmärksammade nyheter är den förtroendevalde SDaren som inte fick vara ordförande. Problemet här är att väldigt få ute på arbetsplatserna idag har gått någon facklig utbildning, eller så har de missat något väsentligt. Åkesson ser facket som att företräda medlemmarna "fackligt".

Men det innebär också att "arbeta för en demokratisk och socialistisk samhällsutveckling grundad på politisk, social och ekonomisk demokrati." En sådan här målsättningsparagraf, som denna från GS-facket, finns i alla LO-förbund. Men många har ingen aning.

Nu har förstås inte Åkesson gått någon facklig kurs, han har aldrig haft ett riktigt arbete, men för alla fackligt aktiva borde det vara bekant. Men den fackliga utbildningen av medlemmar har tappat kraft. Och därför blir det så här.
Ska arbetarrörelsen resa sig igen, ska samhället gå mot mer demokrati, mindre klyftor i samhället och mer solidaritet och rättvisa igen, så måste LO storsatsa på de fackliga utbildningarna. Där behövs pengarna och kraften!

Kommer mig att tänka på en bok som kom för många år sedan, med titeln Folkrörelser - Skärp er!

måndag 6 december 2021

Pillemausares artistnamn

Upptäckte nyligen via en FB-grupp en bok utgiven 2004 av Varvshistoriska föreningen i Karlskrona. Boken heter ”Öknamn, nidnamn, smeknamn eller kort och gott artistnamn på pillemausare genom drygt 100 år”. Författare är Christer Karlsson. Eftersom jag jobbat på varvet så blev jag intresserad.


Vi jobbade båda två som svetsare i Skrovhallen på Karlskronavarvet på 70-talet, före varvskrisen. Han kallades Kocken, för att han jobbat på restaurang, dock inte som kock. När han senare vid en olycka med bilen kvaddade dess grill blev det förstås grillkocken.

Nyfiken på om jag själv platsade i gänget beställde jag boken till biblioteket i Sundsvall och nu sitter jag o tänker på många av mina arbetskamrater från värvet. En del, som kocken själv, visste jag knappt ens då det riktiga namnet på. Pillemausare är gammalt vedertaget smeknamn för arbetare på Karlskronavarvet.

Och jodå, jag finns med i boken, liksom Lappen, Skalman, Kalle Eka, Kjelle Brännvin, Manolito, Pluto, Professorn, Pizzabagarn, Kanackas, Mac Donald, Rosenbom, Masklund, Rebellen, Grytan, Björnligan och många andra. Väldigt bra initiativ från Grillkocken och kul att Varvshistoriska föreningen finns och att den ger ut denna bok som är en del av ett viktigt kulturarv att minnas.

Och mitt artistnamn? Jag minns att man kunde läsa en avancerad och välrimmad dikt om mig på insidan av en toadörr i skrovhallen:
Åke röd / är SKPs glöd / och deras stöd / i deras nöd
Men i boken fick jag ett annat namn, med samma bakgrund


fredag 3 december 2021

Om att försvara demokratin

Från kommunfullmäktiges horisont

Jag pratade om demokrati på senaste fullmäktigemötet i måndags. Som socialist och förespråkare för ökad demokrati i samhället har jag måst inse att vi idag måste försvara den demokrati vi har. För 100 år sedan infördes allmän rösträtt i Sverige. Vi ”fick” inte rösträtten som det ibland sägs. Svenska folket, genom en mängd folkrörelser, tvingades länge kämpa för den. Till slut, skrämda av revolutioner runt om i Europa, gav högerkrafterna upp, det var ju högern som i det längsta var emot allmän rösträtt.

Ett av dagens högerpartier, moderaterna, hade nu till fullmäktigemötet lagt en motion om att politiskt valda företrädare i de kommunala bolagens styrelser skulle ersättas av styrelseproffs. Förutom att det är skitsnack att jag som gammal svetsare och järnvägare skulle vara sämre lämpad än någon som sitter i en massa andra styrelser, så är det en typisk högerpolitik, att minska de politiskt valdas inflytande. Precis som när högern vill sälja ut kommunala bolag och välfärden till privata bolag. Det handlar inte bara om att ge marknaden möjlighet att göra vinst på välfärden, det är också en utförsäljning av demokratin.
Ge akt på högerkrafterna, håll dem borta från makten!

tisdag 30 november 2021

Kriminalroman som tar oss nära människor

Kjell Eriksson. Ett dödligt tillstånd. Kriminalroman. Polaris förlag

Ny spännande deckare av Kjell Eriksson, den trettonde i serien om Ann Lindell och Sammy Nilsson.


Uppsalapolisen Sammy Nilsson vaknar upp på sjukhuset efter en hjärtoperation. Det lugn som är påbjudet efter operationen vänds till sin motsats redan under tiden på intensiven, när han inser att den man, som tillfälligt placeras i samma rum, är den som han själv länge sökt för flera kvinnomord. 

Eftersom polischef och åklagare tror att han bara hallucinerar, tar han själv, trots att han är sjukskriven, upp jakten på seriemördaren.

Det är spännande redan från första raden i Kjell Erikssons nya kriminalroman, Ett dödligt tillstånd, den trettonde boken i serien om uppsalapoliserna Ann Lindell och Sammy Nilsson, en serie som vunnit flera priser åt författaren. Lindell har lämnat polisjobbet, men hon bistår gärna Nilsson med råd och har inget emot att snoka i ärenden. Han har också god assistans av en ny polis i Uppsala, som inte bryr sig om att cheferna menar att Nilsson bara inbillat sig.

Jakten på mördaren tar Sammy Nilsson från Uppland till Skåne. Han får möta ett annat landskap och andra poliskollegor, mindre vana vid jakt på seriemördare, men som litar på den sjukskrivne polisens övertygelse om att mannen han jagar är en mördare. Simrishamnspolisen Östen Bäck gör här en sympatisk entré i deckar-Sverige.

Kjell Eriksson är bra på att skapa spänning i intrigen och jakten, avslutningen är fenomenal. Han är dessutom bättre än många andra författare på att komma nära människor. Han berättar inte bara om en polismans arbete, utan också om det där ibland så förbaskat besvärliga livet utanför jobbet.

Operationen har naturligtvis tagit rejält på polismannens kondition och styrka. Dessutom tycks den också ha gett näring åt hans känslobank. Att känna sig deprimerad och gråtmild ingår i biverkningarna efter en hjärtoperation och det stämmer in på Sammy Nilsson. Extra mycket med tanke på den fysiska och psykiska press han nu utsätter sig för.

Han är nyss skild från hustrun som lämnat honom och han söker gärna bekräftelser på att han fortfarande kan nå fram till andra kvinnor.

Även mördaren får vi komma en bit in på livet. En man som föraktar svaghet, men som till slut själv möter sin överman, i en oväntad person.

När författaren, tidigare trädgårdsmästare, tar oss med till östra Skåne så är det inte till de rika sommargästernas Österlen, utan det är på mer vardagliga boplatser och bland landskapets kullar, åkrar och nedgångna gårdar som jakten på mördaren får sitt slut.

Kan också avslöja, med tanke på boktiteln, att polismannens tillstånd definitivt är dödligt, men att han håller sig vid liv hela boken igenom. Det är bra det, så att vi kan hoppas på en fortsättning.

Åke Johansson

torsdag 11 november 2021

På TV; folkbildande om en tavlas väg till mångas hem

 Tavlan på väggen; Film av Mona Lang. Kan ses på svtplay 

Nils Dardel är känd för den färgrika och svindyra målningen Den döende dandyn. Filmen Tavlan på väggen, av Mona Lang, visar en annan sida av Dardel, en serie stillsamma vackra porträtt av män och kvinnor. Och de finns på vanligt folks väggar. Historien bakom dem berättades nyligen i en film på SVT.



Mona Lang hade upptäckt att tavlan på väggen i föräldrahemmet också fanns hos flera vänner. Liknande tavlor hade synts i olika filmer, bland annat i ett förhörsrum i Bo Widerbergs polisfilm Mannen från Mallorca. Och numera även på många loppisar.

När hon upptäckt att konstnären var den kände Nils Dardel fick hon snart veta att det var en stor samling porträtt och att de målats när han bodde i Mexico i början av 40-talet.
Porträtten kunde ha blivit kvar i ett fåtal exemplar i utställningslokaler eller i någon rik persons hem, men istället trycktes de upp av Bonniers i massupplagor och spreds via konstföreningar inom olika folkrörelser och även i veckopressen, Året Runt. Därifrån kunde de klippas ut och sättas inom ram.

Hon ville veta mer och satte upp en affisch med bilder runt om i landet, mest i norra Sverige. Hennes idé var briljant, att samla in vanliga människors berättelser om dessa målningars plats och funktion i deras hem.

Berättelserna blir huvudpunkten i filmen. De tar oss med till ett Sverige efter andra världskriget. En tid då landet drevs av en samhällsmodell med en önskan att minska klasskillnader och orättvisor. Det fanns en bildningstörst. De intervjuade berättar att det ofta annars inte fanns någon konst i hemmet och att dessa bilder kom med en bild av en annan värld hem till deras by. Målningarna hade gjorts i Mexico och Guatemala. Samtidigt hade någon tänkt att det där hade varit mamman när hon varit ung.

Dessa porträtt ingick i strävan efter att sprida kultur och bildning utanför överhetens väggar. De kom att vidga demokratin, jämförbart med utgivningen av bra litteratur i massupplagor, som trycktes upp av Folket i Bilds förlag och spreds i arbetarrörelsen.

Filmaren besöker också den plats i Mexico, där Dardel vistades och söker människor som kan tänkas känna igen de avmålade. 

Det är alldeles utmärkt att filmen påminner oss om saknaden av aktiva folkrörelser som sprider kultur utanför en trängre krets idag.

Nils Dardel blev på köpet en folkkär konstnär, vilket han dock aldrig fick veta. Han dog i New York 1943.


Åke Johansson

https://www.svtplay.se/video/32786283/tavlan-pa-vaggen                                                                                                                

Ordet fritt, ABFs kultur- och folkbildningsdagar i Gävle

T re intensiva dagar på Ordet fritt, ABFs folkbildningsdagar i Gävle, 18-20 maj. Under temat Gör din röst hörd deltog 1000 deltagare från Ar...