måndag 16 januari 2023

Succe på boksläppet

 Fredagen 13e blev en lyckodag. Då hade vi boksläpp för Jag lärde mig gilla läget - ett finskt krigsbarn minns  


Tack alla ni som gjorde fredagskvällens boksläppsfest i Finska föreningens lokal till en succe. Veikko Keteli och jag pratade och svarade på frågor inför ett femtiotal glada gäster och vi fick signera böcker tills pennan brann upp av alla värmande hälsningar. Ingrid Sjökvist pratade om föreningen Liv i Sveriges arbete på att samla in berättelser.


Särskilt tack till Tina som hjälpt till med festen, och hon var även med redan när Thomas Jäärf sammanförde mig med Veikko i Oslo för 4 år sedan. Under en studieresa i Finland på sommaren samma år, med Arbetarnas Kulturhistoriska sällskap, då vi besökte minnesmärken för klasskriget 1918, bestämde vi oss, nu kör vi!


Under boksläppet hann vi prata om krigsbarn och om Veikkos äventyrliga liv, med många roliga berättelser. Och om utmaningen i att skriva en bok tillsammans.
Även ni andra kan köpa boken, Jag lärde mig gilla läget - ett finskt krigsbarn minns. I bokhandeln eller direkt av mig. Eller från förlaget Ord&Visor.
www.ordvisor.se




måndag 2 januari 2023

Artikel i Sundsvalls Tidning idag

Tina är intervjuad om den gamla och en kommande Högomsutställning i dagens ST:

SUNDSVALL FÖRR & FRAMÅT | DEL 4

Sundsvalls historia skrivs om – jagar fler pusselbitar


SUNDSVALL Högom vakar fortfarande över sina hemligheter.
Värdefulla gravfynd har hamnat på villo- vägar och den största gravhögen är fortfarande orörd.
– Det vore en dröm att få vara med på den utgrävningen, säger Tina Johansson, som är museiintendent vid Sundsvalls museum.
Nu ska Sundsvalls tidiga historia skrivas om.
Efter 30 år i närmast oförändrat skick ska museets utställning om Hövdingen i Högom stängas för att moderniseras och byggas om för sju miljoner kronor. Det har ST tidigare berättat.
Och nu börjar detaljerna att klarna.
Nya forskningsrön har tillkommit och berättelsen om Högom och dess förhistoria har med tiden blivit finmaskigare. Numera framträder bilden av utställningens huvudperson, Högommannen, som kung Wada och att han härskade över ett rike som vuxit fram under 1 500 år.
Den nya utställningen ska vara klar lagom till Sundsvalls försenade 400-årsjubileum om två år.
Redan nu finns det ett uttalat mål, att den nya utställning ska komma närmare de människor som levde i Högom under blomstringstiden på 500-talet efter Kristus. Dels ska hövdingen uppgraderas till den kung över Hälsingeriket, som han i verkligheten var. Dels ska vardagslivet bland de stora långhusen lyftas fram.
– Kvinnorna, barnen, trälarna, maten, hantverket, språket och sjukdomarna kommer att få ett större utrymme när den nya utställningen öppnas, berättar museiintendenten Tina Johansson.
Hon vill också att den nya utställningen ska spegla de internationella förbindelser som präglade dåtidens Sundsvall och att handelsförbindelserna med Skandinavien och övriga Europa utvecklats under århundraden innan Högoms storhetstid. Nya analysmetoder av benrester och tandfragment kan inte bara avslöja människors ursprung utan också var de vistats under livet.
För museiintendenten Tina Johansson väntar ett stort projekt och två spännande år av forskande och sökande innan utställningen om Högom ska få sitt nya uttryck.
Lite överraskande berättar hon att föremål som hittades och registrerades vid utgrävningen på 1940- och 50-talen kommit på villovägar och behöver hittas. Det är dels föremål från hövdingagraven. Dels glaspärlor efter en högt uppsatt kvinna som brändes inne vid en attack mot Högom på 300-talet.
– Det ska finnas 235 pärlor men här finns bara en bråkdel, berättar hon och pekar på en av montrarna där det ligger ett knappt hundratal pärlor.
Från utgrävningarna i Högom för 70 år sedan saknas även förgyllda knappar i silver och klädfragment som hittades i hövdingagraven, föremål som tros ha blivit kvar i Historiska museets gömmor i Stockholm.
Nu ska de sökas upp. Tanken är att undersöka om de är i ett sådant skick att de kan hämtas hem till Sundsvall och ställas ut.
Särskilt pärlorna intresserar Sundsvalls museum och Tina Johansson.
Oansenliga för en lekman men med en historia av ofattbart våld som för tankarna till en krigszon eller en scen ur tv-serien Vikings.
Skillnaden är att det hela inträffade mitt i Sundsvall för drygt 1 600 år sedan, och att berättelsen har en given plats i den nya utställningen.
Det kan ha varit en släktfejd som urartade, eller en attack utförd av svearna i deras försök att kuva norrlänningarna. Men oavsett vad, så rör det sig om ett blodigt angrepp mot Högom.
De arkeologiska spåren tyder också på att angriparna var många. Spåren ger även skäl att tro att det bland långhusen i Högom kan ha pågått en festmåltid i en speciell ceremonihall när huset sattes i brand.
Det berättar arkeologen och författaren Jonathan Lindström som i sin bok Sveriges långa historia, med stöd av bland andra arkeologen Per Rahmqvist, lyft fram teorin om ”Frejaprästinnans” våldsamma död år 360 efter Kristus.
Fynd av pilspetsar tyder på att de som försökte fly ur eldhavet hindrades av en skur av pilar från angriparna.
Troligen slogs attacken så småningom tillbaka men tre kvinnor brändes inne när huset störtade samman. Efteråt tros kvinnorna ha hedrats med stora offermåltider innan det restes en gravhög över brandresterna och deras kvarlevor.
En av dem bar på de 235 pärlorna och verkar ha haft en högt uppsatt ställning i Högom och Hälsingeriket.
Men vem hon var och vilken roll hon spelade i Hälsingeriket, är en av de gåtor som Högom fortfarande ruvar på.
Efter brandattacken kom Högom att motstå fiendens erövringsförsök i ytterligare drygt 200 år.
Sedan tar Sveakungen Ottar över Hälsingeriket och kuvar Högom med vapen i hand. I tid sammanfaller det med massakern vid Sandby borg på Öland som under senare år väckt stor uppmärksamhet bland arkeologer och historiker.
Det är då, när rikets undergång är nära, som den sista och största högen i gravfältet i Högom uppförs. Den är outgrävd och har fått behålla sina hemligheter.
Men Tina Johansson skulle gärna delta i en utgrävning. Det vore en dröm, säger hon, även om det finns förklaringar till varför det inte redan skett.
– Dels är det dyrt att gräva, dels har det funnits en tanke att invänta nya arkeologiska grävmetoder som DNA, isotopanalyser och magnetometer, men det är en utgrävning jag gärna skulle vara med om, säger hon.

Nu ska vinsten gå till finska staten

  Finsk tågaktör erövrar Sverige – experter varnar bolaget för kaos Rubrik i Dagens Nyheter 5 mars. Bakgrunden är att Finska statens järnväg...