Kriminalroman som tar oss nära människor

Kjell Eriksson. Ett dödligt tillstånd. Kriminalroman. Polaris förlag

Ny spännande deckare av Kjell Eriksson, den trettonde i serien om Ann Lindell och Sammy Nilsson.

Uppsalapolisen Sammy Nilsson vaknar upp på sjukhuset efter en hjärtoperation. Det lugn som är påbjudet efter operationen vänds till sin motsats redan under tiden på intensiven, när han inser att den man, som tillfälligt placeras i samma rum, är den som han själv länge sökt för flera kvinnomord. 

Eftersom polischef och åklagare tror att han bara hallucinerar, tar han själv, trots att han är sjukskriven, upp jakten på seriemördaren.

Det är spännande redan från första raden i Kjell Erikssons nya kriminalroman, Ett dödligt tillstånd, den trettonde boken i serien om uppsalapoliserna Ann Lindell och Sammy Nilsson, en serie som vunnit flera priser åt författaren. Lindell har lämnat polisjobbet, men hon bistår gärna Nilsson med råd och har inget emot att snoka i ärenden. Han har också god assistans av en ny polis i Uppsala, som inte bryr sig om att cheferna menar att Nilsson bara inbillat sig.

Jakten på mördaren tar Sammy Nilsson från Uppland till Skåne. Han får möta ett annat landskap och andra poliskollegor, mindre vana vid jakt på seriemördare, men som litar på den sjukskrivne polisens övertygelse om att mannen han jagar är en mördare. Simrishamnspolisen Östen Bäck gör här en sympatisk entré i deckar-Sverige.

Kjell Eriksson är bra på att skapa spänning i intrigen och jakten, avslutningen är fenomenal. Han är dessutom bättre än många andra författare på att komma nära människor. Han berättar inte bara om en polismans arbete, utan också om det där ibland så förbaskat besvärliga livet utanför jobbet.

Operationen har naturligtvis tagit rejält på polismannens kondition och styrka. Dessutom tycks den också ha gett näring åt hans känslobank. Att känna sig deprimerad och gråtmild ingår i biverkningarna efter en hjärtoperation och det stämmer in på Sammy Nilsson. Extra mycket med tanke på den fysiska och psykiska press han nu utsätter sig för.

Han är nyss skild från hustrun som lämnat honom och han söker gärna bekräftelser på att han fortfarande kan nå fram till andra kvinnor.

Även mördaren får vi komma en bit in på livet. En man som föraktar svaghet, men som till slut själv möter sin överman, i en oväntad person.

När författaren, tidigare trädgårdsmästare, tar oss med till östra Skåne så är det inte till de rika sommargästernas Österlen, utan det är på mer vardagliga boplatser och bland landskapets kullar, åkrar och nedgångna gårdar som jakten på mördaren får sitt slut.

Kan också avslöja, med tanke på boktiteln, att polismannens tillstånd definitivt är dödligt, men att han håller sig vid liv hela boken igenom. Det är bra det, så att vi kan hoppas på en fortsättning.

Åke Johansson

På TV; folkbildande om en tavlas väg till mångas hem

 Tavlan på väggen; Film av Mona Lang. Kan ses på svtplay 

Nils Dardel är känd för den färgrika och svindyra målningen Den döende dandyn. Filmen Tavlan på väggen, av Mona Lang, visar en annan sida av Dardel, en serie stillsamma vackra porträtt av män och kvinnor. Och de finns på vanligt folks väggar. Historien bakom dem berättades nyligen i en film på SVT.

Mona Lang hade upptäckt att tavlan på väggen i föräldrahemmet också fanns hos flera vänner. Liknande tavlor hade synts i olika filmer, bland annat i ett förhörsrum i Bo Widerbergs polisfilm Mannen från Mallorca. Och numera även på många loppisar.

När hon upptäckt att konstnären var den kände Nils Dardel fick hon snart veta att det var en stor samling porträtt och att de målats när han bodde i Mexico i början av 40-talet.
Porträtten kunde ha blivit kvar i ett fåtal exemplar i utställningslokaler eller i någon rik persons hem, men istället trycktes de upp av Bonniers i massupplagor och spreds via konstföreningar inom olika folkrörelser och även i veckopressen, Året Runt. Därifrån kunde de klippas ut och sättas inom ram.

Hon ville veta mer och satte upp en affisch med bilder runt om i landet, mest i norra Sverige. Hennes idé var briljant, att samla in vanliga människors berättelser om dessa målningars plats och funktion i deras hem.

Berättelserna blir huvudpunkten i filmen. De tar oss med till ett Sverige efter andra världskriget. En tid då landet drevs av en samhällsmodell med en önskan att minska klasskillnader och orättvisor. Det fanns en bildningstörst. De intervjuade berättar att det ofta annars inte fanns någon konst i hemmet och att dessa bilder kom med en bild av en annan värld hem till deras by. Målningarna hade gjorts i Mexico och Guatemala. Samtidigt hade någon tänkt att det där hade varit mamman när hon varit ung.

Dessa porträtt ingick i strävan efter att sprida kultur och bildning utanför överhetens väggar. De kom att vidga demokratin, jämförbart med utgivningen av bra litteratur i massupplagor, som trycktes upp av Folket i Bilds förlag och spreds i arbetarrörelsen.

Filmaren besöker också den plats i Mexico, där Dardel vistades och söker människor som kan tänkas känna igen de avmålade. 

Det är alldeles utmärkt att filmen påminner oss om saknaden av aktiva folkrörelser som sprider kultur utanför en trängre krets idag.

Nils Dardel blev på köpet en folkkär konstnär, vilket han dock aldrig fick veta. Han dog i New York 1943.

Åke Johansson

https://www.svtplay.se/video/32786283/tavlan-pa-vaggen                                                                                                                

Barn i skola är Afghanistans hopp

 Insändare i Sundsvalls Tidning om läget i Afghanistan, augusti 2021

Barn i skola är Afghanistans främsta hopp

 

Återigen har Afghanistans folk fått en regering som kommit till makten genom krig och våld. De som drabbats av våldet är inte minst civilbefolkningen. Dessutom är landet mitt uppe i en pandemi.

Afghanerna undrar liksom omvärlden vad som nu väntar dem. Hopp om fred och lugn i landet blandas med osäkerhet och rädsla. Vi lider med alla här som oroar sig för släktingar och vänner i Afghanistan.

Den nya talibanregeringen har lovat att flickor ska kunna fortsätta gå i skolan och kvinnor ska kunna gå till jobbet, att bönder och köpmän ska kunna transportera varor utan att behöva krävas på pengar vid varje checkpoint. De har också lovat fortsatt pressfrihet. Allt ska dock ske inom den islamska lagen. Nu återstår att se hur den ska tolkas.

Osäkerheten är stor och omvärldens reaktioner kan, utöver det afghanska civilsamhällets, ha en avgörande betydelse. 

Svenska Afghanistankommittén, SAK, har verkat som en hjälporganisation i landet i snart 40 år. Oavsett regering, också när talibanerna styrde landet förra gången, har kommittén bedrivit sin verksamhet inom utbildning, hälsa och landsbygdsutveckling.

Förra året gick 104 000 barn, de flesta flickor, i våra skolor, 1,7 miljoner patienter, de flesta kvinnor, besökte våra hälsocentraler och 4200 barn med funktionshinder deltog i SAKs förberedande utbildning. Kommittén utbildar barnmorskor, hjälper till att förse byar med rent vatten och bistår internflyktingar. 6000 afghaner arbetar i verksamheterna. Allt sker i samarbete med civilsamhället i byar och mindre städer på landsbygden.

Under de senaste 20 åren har antalet skolelever i Afghanistan ökat explosionsartat. Från omkring en miljon elever till mer än sju miljoner. Det är extremt viktigt för landets framtid att denna verksamhet kan fortsätta. Vi hoppas att också landets nya regering liksom omvärlden fortsätter att stödja dessa barns skolgång.

Barn som går i skola är bilden för hopp om fred i landet, om en framtid utan krig och fattigdom.

Du som läser detta kan bidra till Afghanistans framtid genom att stödja Svenska Afghanistankommitténs verksamhet. 200 kr räcker till exempel till skolmaterial för en hel klass i ett år.

Svenska Afghanistankommitténs lokalförening i Sundsvall

Åke Johansson, Sebqat Akram och Lena Lindberg