Roman om spanska inbördeskriget

Lägg till bildtext

Att skjuta hästar, av Kjell Eriksson, är en vacker och samtidigt grym roman om en svensk arbetare som på 30-talet åkte till Spanien för att kämpa för demokratin mot Francos trupper, som understöddes av Mussolini och Hitler. Kriget är allt annat än vackert, ett helvete, men Kjell Eriksson lyckas ändå skildra livet, människorna, naturen och motståndet mot fascisterna med mjuka, känsliga fingrar. Dessutom en lärorik skildring av hur en försvagad front mot fascisterna gav fritt spelrum för Franco och Hitler. Spännande, och med stor kärlek och kunskap, berättat via den uppländske kommunisten Alfons, eller Alfonso, Andersson och hans dagböcker.

Viktigt läsa böcker när dumheten breder ut sig

ETC, Sundsvallstidningen, hade i sin veckoutgåva 21 augusti en stor (många fina bilder också) artikel om Årets arbetsplatsbibliotek, som är arbetsplatsbiblioteket på Kubal i Sundsvall. Jag hade intervjuat Hans Uhlin, som är en av de som ansvarar för biblioteket. Artikeln finns inte på nätet, men jag lägger här ut min slutversion, som sedan blev något förkortad i tidningen.

Viktigt läsa böcker när dumheten breder ut sig

Årets arbetsplatsbibliotek finns i Sundsvall, på Kubal. Utnämnda av ABF och LO-förbunden. Fler läsande arbetare ska motverka ökande klassklyftor.

-        Nu ska vi ta hit Leif G W Persson, säger Göran Uhlin, biblioteksansvarig fabriksarbetare.

Jag cyklar under den nybyggda bron för att ta mig till Kubals aluminiumfabrik vid stadens södra infart. Fabriksarbetaren Göran Uhlin möter mig vid entrén till Kubal. Göran Uhlin är en av de ansvariga för det bibliotek som av ABF och LO-förbunden utsetts till Årets arbetsplatsbibliotek.

-        Priset var en glad överraskning. Vi får pengar att köpa böcker för och för att få hit en författare, säger Göran Uhlin.

Kubal ägs av ett ryskt bolag och styrs av en italiensk vd. Bland fabrikens 450 anställda finns 13 nationaliteter representerade och det märks i bibliotekshyllorna. Här finns Tusen och en natt på persiska, Arto Paasilinna på finska och Da Vincikoden på kurdiska.

I en tid som nu, när klassklyftorna ökar, ökar också skillnaderna i läsandet. Läsandet minskar bland LO:s medlemmar, framför allt bland männen. Och det går ofta vidare till barnen.

Göran Uhlin berättar att biblioteket bara funnits i fyra, fem år. Fast det fanns också ett långt tidigare, men det hade lagts ner.

-        Det var Eivor Schultz på ABF som tyckte att vi skulle skaffa ett större bibliotek. Studiekommittén, som jag är med i, nappade på idén och vi sökte bidrag från Statens Kulturråd, som gav oss en startpeng. Dessutom så fick vi bra sponsring från både företaget och det lokala facket, säger han.

Nu är hyllorna välfyllda. Studiekommittén får pengar varje år från både företaget och fackklubben och de får även ta emot böcker från arbetskamrater. Göran och andra köper böcker antingen från Fyndlagret eller från bokhandlaren inne i stan. Mest pocket. En del ljudböcker men intresset för dem är inte så stort här.

För att öka intresset för biblioteket arrangeras boklotterier bland dem som lånar böcker. Informationen om boklotteri och tips om böcker hamnar på anslagstavlor och kylskåpsdörrar men också på intranätet och på Facebook.

-        Nu ska vi lotta ut en bok av journalisten Johan Mikaelsson, När de dödar journalister. Författaren är från Timrå och det var en släkting till honom som jobbar här som tipsade om den, säger Göran Uhlin.

Deckare och historiska böcker, biografier, är mest populära. Böcker av Karl-Ove Knausgård samsas med Stora boken om öl. Arbetarskrivaren Maria Hamberg med deckarförfattaren Jo Nesbø och resehandböcker. Vibeke Olssons historiska böcker om Bricken och arbetarna på sågverket i Svartvik, inte långt från Kubal, finns här, liksom en avdelning för barnböcker. När Göran berättar om sina egna favoriter blir det lokalpatriotiskt: Kristina Sandbergs trilogi, Therese Söderlinds Vägen mot Bålberget och P-O Enqvist nämner han direkt.

Inte långt från biblioteket ligger också IF Metalls klubblokal. Där träffar vi på Robert Sundin, som är styrelseledamot. Läsandet har ökat bland medlemmarna och fackklubben ser engagemanget i biblioteket som ett folkbildande uppdrag.

-        Det är bra att vi har böcker här. Det är inte så vanligt annars att industriarbetare tar sig in till biblioteket, säger Robert Sundin och Göran Uhlin fyller i:

-        Kultur berikar människan, förklarar han. Jag tror att man blir en bättre människa, får större insikter, när man läser. Det är viktigt i en tid när annars dumheten breder ut sig. Man blir mera vidsynt. Jag skulle tro att få av SD:s väljare läser särskilt många böcker, säger Robert Sundin.

Nu hoppas Göran Uhlin att utmärkelsen som Årets arbetsplatsbibliotek ska hjälpa till att få ännu fler att hitta dit, framför allt ungdomar.

-        Den författare vi ska försöka få hit är Leif G W Persson. Alla känner till honom. Då kanske vi kan locka ännu fler hit, säger Göran, innan han får vakten att släppa ut mig.

-        Ni kanske ska försöka få hit Zlatan, tipsar jag.

-        Jo, vi har hans bok, men att få honom hit, det går nog inte, svarar Göran innan grinden stängs bakom mig.

När jag cyklar tillbaka under bron kommer jag på att jag glömde fråga om antalet böcker. Tänker på hyllan med utländska böcker och gissar på tusen och en bok. Senare får jag veta: närmare två. Två tusen böcker för att läsande arbetare ska medverka till att stoppa de ökande klassklyftorna i samhället.

Åke Johansson

Tal/dikt om läsande vid Sundsvalls Kommunfullmäktige

Vid kommunfullmäktiges sammanträde i Sundsvall 27 april var det en allmänpolitisk debatt. Jag ska inte recensera inläggen där utan på allmän begäran, nåja från två personer i alla fall, så publicerar jag här mitt eget inlägg, som handlade om hur den nyliberala politiken lett till ökade klyftor i samhället liksom till en ökad segregation inom skolvärlden.
Inlägget mötte ingen större diskussion, men det uppmärksammades ändå. Eftersom jag läste inlägget delvis som en dikt:

Ordförande, ledamöter

David Ericsson med sin nya bok
på arbetsplatsbiblioteket SJ Sundsvall

Jag önskar fler böcker

Jag önskar fler böcker att läsa för barnen

Jag önskar mer plats för läsande i läroplanen

Jag önskar att fler pappor läser för sina smågrabbar

att de förstår vilken framtid dem annars drabbar

Jag önskar att skolorna har bibliotekarier och bibliotek

som visar vägen till nya världar och till ordens lek

Jag har fått lära mig att läsandet bär demokratin rentav

Att den som inte förstår det han eller hon läser

är maktlös, har svårt att ställa krav,

svårt förstå historia och samtid, svårt att äga språkets trollstav

Allt detta vi alla med säkerhet vet

Men vi lever i en annan verklighet

För var sjätte elev saknar ett bibliotek på sin skola

och de flesta friskolor saknar anledning känna sig coola

Att tillåta vinst men spara på bibliotek är ren dumhet

Ordförande, ledamöter,

Tillgång till språket är en klassfråga, och jag önskar att alla skolbarn i Sundsvall får gå i likvärdiga skolor och får tillgång till ett riktigt skolbibliotek med en utbildad bibliotekarie, för mitt och ditt språks gränser är vår världs gränser.

I takt med de ökade klyftorna i samhället och den ökade segregationen i skolorna, inte minst pga det ökade vinstintresset och det fria skolvalet, har också klyftorna ökat när det gäller läsande. Detta har vi kunnat se i många rapporter.

Jag är glad att Sundsvall har en bra kulturskola och glad över att kommunen nu, tillsammans med biblioteket, startat ett arbete för att utveckla skolbiblioteken i Sundsvalls skolor. Att satsa på kultur, och inte minst läsandet, i skolan är i högsta grad en hållbar framtidsinvestering.

Uppläst i samband med den allmänpolitiska debatten i Sundsvalls kommunfullmäktige 27 april. Kan avlyssnas via webben, http://play.quickchannel.com/Qc/create/mainshow.asp?play=7448, tyvärr är mitt inlägg långt bak och det tycks inte gå att spola fram.

Eldina Melez, som är en vaken och engagerad studieorganisatör för Seko på SJ i Ånge, ordnade nyligen en pensionsutbildning för järnvägare. Det kom ett gäng intresserade, de flesta äldre och på väg in i pensionärstillvaron, men även en del yngre. En kunnig professionell pensionsutbildare från Pensionsmyndigheten kom och pratade och visade bilder om främst inkomstpensionen, den nedre delen i pensionstriangeln. Jag tror han skulle vara där i en timme, men han blev kvar närmare två timmar, eftersom Sekomedlemmarna var så på hugget med frågor och inlägg.
Dessutom medverkade jag och pratade om dels tjänstepensionen, som är av två sorter, beroende på när vi anställts, och dels om den politiska sidan av pensionssystemet. Systemet gynnar fr a fondförvaltarna. Pensionsmyndigheten säger att du ska se till att vara anställd på ett företag med kollektivavtal och se till att vi för premiepensionen väljer fonder med låg avgift. Men det är också viktigt att se till att samhället driver en politik som inte accepterar 8 % arbetslöshet. Av många skäl. Ett är att färre i arbete betyder lägre pension, både för den arbetslöse och för pensionären. Dessutom behöver vi ställa krav på ändringar i pensionssystemet så att inte kvinnor missgynnas som idag då sju av tio av Kommunals kvinnliga medlemmar bara får ut garantipensionen på 8 000 kr ca. Premiepensionerna borde tas bort och pengarna föras in till den allmänna pensionen.
Alltså se till att du har kollektivavtal, välj fonder med låg avgift, låt dig inte luras av fondförvaltare som dessutom tar ut höga avgifter själva. Men var också med att arbeta politiskt för ett mer rättvist samhälle och ett rättvist pensionssystem, liksom för rätten till heltidsanställningar.
Nu planeras också en kurs i Sundsvall. Varför inte på fler ställen?!
Kontakta din studieorganisatör eller Seko Mellannorrland.

Bra samtal vid valkampanjvagnen

Det är spännande att vara på plats vid Vänsterpartiets valkampanjvagn på torget i Sundsvall. Vi får möta många människor med intressanta frågor och egna berättelser. Igår, när jag var där på kort besök, hämtade mer valmaterial, så var där flera skolungdomar som ställde bra frågor. Bland andra var där två unga grabbar från Matfors skola som frågade om vad vi ville göra med samhället, vad vi menade med rättvisa. Och med flera bra efterfrågor. Kul att diskutera både skola och fattigdom med dem och andra.
Några dagar tidigare träffade jag en tidigare arbetskamrat från järnvägen. Vi kan kalla henne Maria. Hon jobbade på städningen. Som blev SJ Städ, som blev TraffiCare och som sedan blev ISS. För varje gång försämrades anställningsvillkoren.
Nu finns det minst sju städföretag på Sundsvall Central. Under tiden har en stor del av de anställda förlorat sina jobb. Och knappt någon av de anställda har en heltidsanställning. De flesta jobbar inte bara där utan pendlar fram och tillbaka mellan stationen och andra arbetsplatser på stan. En del har fast jobb, men på olika deltidsnivåer, andra är timanställda. En mycket otrygg arbetsplats således. Otrygga anställningar skapar otrygghet.
Maria är arbetslös idag. När nya bolag tog över valde de bort bland annat den äldre personalen. Nu får hon knappt 680 kr om dagen i a-kassa, ca 14 000 i månaden, före skatt. Snart, efter 200 dagars arbetslöshet, sänks ersättningen till mindre än 9000 kr månad, före skatt.
När hon så småningom ska gå i pension kommer hon att tillhöra fattigpensionärerna. Hon har fött barn och varit hemma med dem. Dessutom arbetslös. Hon tillhör förlorarna i dagens samhälle, där klyftorna ökar mellan fattig och rik.
Hon är ledsen och förbannad. Och hon känner inte att valdebatten handlar om henne, det pratas inte tillräckligt om orättvisorna på arbetsplatsen, orättvisorna i välfärden.
Nu är det slutspurt i valrörelsen. De arbetslösas situation och de ökade klyftorna måste fram ännu mer i ljuset.
Och de fackliga organisationerna måste föra fram dessa frågor även efter valet, organisera medlemmarna och tillsammans ställa kraven på rättvisa. Då kan vi få ordning på samhället.

Arbetsplatsbesök i Ånge och Sundsvall

Är mitt uppe i en tågturné med Vänsterpartiet. Besöker arbetsplatser med koppling till järnvägen. I Ånge finns Trafikledningscentralen vid järnvägsstationen. 50 personer som via moderna datorer och ett äldre ställverk (lokalt för Ånge) kontrollerar järnvägen från Bollnäs och Hudiksvall i söder till Storlien i väst och till Gimonäs och Vännäs i norr. I en stor modern byggnad. Produktionsledare Ove Johansson visade med säker hand Vänsterpartiet hur det fungerar. Dessvärre så har nu Trafikverket beslutat att lägga ner denna arbetsplats och flytta den till Gävle. Även Boden, Hallsberg och Norrköping läggs ner. Ångecentralen moderniserades för fyra år sedan, det kostade 100 miljoner, pengar som nu kastas i sjön.
Det är ett vansinnigt beslut. Dels för att det drabbar personalen och kommunen Ånge hårt. Men också för att det drabbar tågtrafiken. Det handlar också om trafiksäkerhet som riskerar försämras.
Besöket noterades av lokalredaktionen för Sundsvalls Tidning/Dagbladet som skrev kort om det. http://www.st.nu/medelpad/ange/v-arnar-om-trafikledningen

Samma dag delades Vänsterpartiets valinformation ut till anställda vid SJs Contact Center i Ånge.
Idag har jag besökt InfraNord, Green Cargo och SJ i Sundsvall. På Green Cargo fick jag höra att ett av de andra underhållsbolagen, Structon Rail, planerar att säga upp 50 arbetare på grund av minskade beställningar från Trafikverket. Regeringen säger att de ökar anslagen till Trafikverket, men vart går pengarna? Inte till ett ökat järnvägsunderhåll tydligen.
Nu har även socialdemokraterna gett besked om att de vill förstatliga underhållet. Så efter valet lär det finnas majoritet i Riksdagen för detta.
På alla dessa arbetsplatser fick jag besked om att det finns en stor majoritet för de rödgröna partierna. På ett ställe mötte jag ett skiftlag där alla sju personer kommer att rösta på samma parti, på Vänsterpartiet. Härligt!

Studiebesök på hemtjänsten och valtal bland pensionärer

Valkampanjen pågår för fullt. Idag har jag varit på studiebesök på Skönsmon och kommunens hemtjänst där. Tillsammans med bl.a. Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomisk politiska talesperson. Mycket intressant verksamhet som sätter kvalitet för de äldre framför privatisering. Alla erbjuds heltid, inga delade turer. Kontinuitet och tillit. Låter mycket bra.

På eftermiddagen deltog jag på ett debattmöte som PRO arrangerade i Selångers Folkets Hus. Också .. intressant. Egentligen skulle man spelat in inläggen. Plötsligt kunde både moderaten och folkpartisten tycka att det är bra med erbjudande om heltid och att få bort delade turer. Kvalitet var viktigt. Men förstås, det viktigaste var att alla ska få valfrihet. Att det i Timrå bara finns vårdcentraler ägda av ett och samma privata vårdbolag måste vara perfekt.

Och vad sa de nu om behovet av mer personal? Ja det har jag lite svårare att minnas. Men 6 timmars arbetsdag finns det inte pengar till. Och inte heller till att sänka skatten för pensionärer. Först var det ju nödvändigt att ta bort 140 miljarder från statskassan och sedan skulle det ju till en rejäl sänkning av fattigpensionärernas standard. Det skulle på något sätt få fler att jobba?!

Som Vänsterpartist följde jag schemat rättvisa. Att ojämlikheten, de ökande klyftorna skadar samhället, inklusive pensionärer. Och att den borgerliga politiken bär ansvaret. Pensionssystemet skapar alltfler fattigpensionärer och 70 % av dem är kvinnor. Därför måste hela systemet förändras. Premiepensionsdelen som bara gynnar fondförvaltarna ska tas bort.

Sverigedemokraten applåderade Reinfeldt valtal där han beklagade att invandringskostnaderna står i vägen för nya reformer. Dessvärre var det sedan flera i publiken som stödde hans invandringskritiska inlägg. Reinfeldts tal har gett SD ökat stöd. Rasismen frodas i otryggheten som är en följd av högerpolitiken. 

Reinfeldt gödslar marken för SDs hatodlingar

Läser i Dagens Nyheter idag, som f.ö. ägnar många sidor åt vikten av läsning, bra!, en artikel om rasism i Skåne. Än en gång.
Först om skolungdomar i Tomelilla som kastat sten och annat på en kvinna från Somalia på väg till skolan med barnen. Polisen lade ner utredningen trots att skolan gett dem namnen.
Sedan om ett gäng ungdomar, också i Tomelilla, som attackerar tre somaliska män i deras hus. Som tur är finns det grannar som begriper något och stoppar attacken, och får sina egna fönster krossade, men som lyckas följa efter ungdomarna samtidigt som polisen larmas. Polisen hinner dit och tar fast ungdomarna som nu är anhållna.
I samma artikel, av Niklas Orrenius, berättar han om en Sverigedemokratisk politiker i Malmö, som igår tog timeout efter att hon skrivit att "den växande negroida populationen i Malmö" kanske borde flyta tillbaka till Afrika och att det är svårt att förhindra att muslimer "ynglar av sig".
Rasismen finns här. "Den som säger att Sverige inte har problem med rasism måste bo under en sten." Bra skrivet!
Och moderaternas utspel häromdagen, om de växande utgifterna för att ta hand om invandrare, gödslar marken för sverigedemokraternas hatodlingar. Varför tänkte Reinfeldt och Borg inte på budgeten när de sänkte skatterna med 140 miljarder och mest för de rika?
Rösta på vänstern i valet!

Vet hut, Dagbladet och Sundsvalls Tidning!

Det är närmast obegripligt att förstå Dagbladets reportage 19 augusti från måndagens olika politiska möten i Sundsvall. Men det ser ut som att redaktionen eller journalisten gjort ett val. Först kom Jimmie Åkesson. Han fick breda ut sig på en helsida med sitt hat mot invandrare. Därefter ett reportage om Gudrun Schyman. Och där i den artikeln, nämns att Vänsterpartiet också fanns på torget. I en mening.

Detta är förstås ett val och kan inte betraktas på annat sätt.

Dagbladet, som en gång i tiden hette Det nya samhället och verkade för ett rättvist samhälle, har idag, bortsett från ledarsidans artiklar som jag läser med stort intresse utan att vara överens om allt innehåll alltid, blivit en megafon för den yttersta högerns populistiska påhopp på invandrare som lösningen på de samhällsproblem som skapats av regeringens högerpolitik.

Dagbladet, som en gång i tiden hette Det nya samhället och verkade för en demokratisk samhällsutveckling, hade chansen att ge en rapport från alla tre evenemangen i Sundsvalls Centrum. Men de valde bort det ena, Vänsterpartiets heldag. Det som bestod av flera talare, däribland partiets ekonomisk politiska talesperson Ulla Andersson som medverkat i söndagens debatt på TV. Även kandidater till kommun, landsting och riksdag talade. Alla negligerades av Dagbladet. Istället var det Åkeson som reportern och tidningen slog upp som det stora besöket och han fick orera om invandringen och invandrarna som det stora problemet i Sverige idag. När problemet istället är de stora klyftorna och den otrygghet som skapats av regeringens politik. Och där rasisterna verkar för att folk ska anklaga invandrarna, inte regeringen, för den förda politikens misslyckande.

Grattis Åkesson! Du har lyckats igen, med Dagbladet som din hjälpsamme megafon.

Till Dagbladets redaktion är bara att säga: Skämmes och vet hut!

Åke Johansson

Vänsterpartiet, Sundsvall

Någon river ner våra affischer

Vänsterpartiet i Sundsvall gör egna affischer inför höstens val. Tyvärr är det någon eller några som stjäl våra affischer. Här intill ser ni hur en av dem ser ut. Lite självklart blev det en järnvägsfråga för mig. Dubbelspår på Ostkustbanan! Men det kunde också stått Förstatliga järnvägen! eller Bättre standard på de regionala banorna i länet! eller Stopp för allmänna visstidsanställningar - trygga anställningar! eller Inga fler försämringar av anställningar vid upphandlingar av lokal eller regional buss- eller tågtrafik! eller 6 timmars arbetsdag! eller Riv upp Lex Laval! eller ...
Det börjar bli fullt upp med arrangemang inför valet. Till helgen är det både Selånger Marknad och Dragracing i Sättna. På måndag är det Vänsterpartiets dag på Stora Torget i Sundsvall. På onsdag torgmöte i Ånge.
Bli medlem du också! Gå in på www.vansterpartiet.se

Ikea använder sig av social dumpning

Transportarbetare i Belgien och Nederländerna protesterar nu mot att IKEA säger upp sina chaufförer och istället anlitar företag skrivna i Slovakien och Bulgarien som i sin tur betalar sina anställda mycket lägre löner och till sämre arbetsförhållanden.
Det är samma kampfråga som här, med svenska företag som sänker lönekostnaderna till exempel vid brobygget i Sundsvall (visst såg ni TV-reportaget Den osvenska modellen?) där lönerna sänktes till en fjärdedel genom att anlita företag från Slovakien. Och försäkringarna för arbetarna finns bara på pappret.
Det är samma fråga också som busschaufförer och tåganställda drabbas av vid varje ny upphandling av lokal och regional buss- och tågtrafik, då de anställda måste söka om sina jobb.
Protestera på Labour Start - http://www.labourstartcampaigns.net/show_campaign.cgi?c=2423 -
och ställ frågan skarp också här i Sverige; Stoppa dumpningen av arbetares löner och anställningsförhållanden!