Marknadens misslyckande är den viktigaste lärdomen av pandemin

Har vi lärt oss något av pandemin? Eller blir det återgång till same business? Att marknaden tillåts bestämma?

Många drabbas fortfarande av Covid-smittan. Väldigt många, särskilt bland världens fattiga, har ännu inte fått tillgång till vaccinet. De betraktas inte som tillräckligt profitabla. 

Men här har de flesta restriktioner tagits bort. Och nu? Återgång till det normala eller har vi lärt oss något? Att alla ropar på staten efter hjälp borde få åtminstone en del av marknadsekonomins anhängare att tänka till.

Att som tidigare regeringar lägga över hälso- och sjukvårdens beredskap och människors liv och död i händerna på marknaden är de flesta överens om att sätta stopp för nu. Men inte i riksdagen. Byt ut dom! 

Vårdpersonal är en av de grupper som gjort ett fantastiskt arbete under pandemin. Politiker borde förstå att värdesätta deras arbete högre. Bättre anställningsförhållanden och högre löner borde vara självklart. Istället så bidrar politiker från S och högerut med att försämra det anställningsskydd som arbetarrörelsen drev igenom på 70-talet. Privatiseringar har samtidigt bidragit till att fördyra sjukvården och äldreomsorgen, som också blivit mer ojämlik. Har du pengar kan du köpa dig före i kön. Även detta måste tas upp politiskt.

En gång i tiden, innan politiker på 80-talet lät sig luras av näringslivets lobby och började låta marknadens Just in time-filosofi regera överallt, hade staten ett beredskapslager av t ex sjukvårdsmaterial. Det behövdes inte, staten kan köpa på marknaden, sa högern och S hakade på. När det nu ställdes på prov var det inte mycket värt. Lagret av munskydd m.m. saknades och regioner lånade ut pengar till företagare för att de skulle producera munskydd som dessa sedan sålde dyrt.

Sverige hade tidigare egen statlig tillverkning av vaccin. Den bolagiserades, såldes ut och flyttades utomlands. Idag har vi måst låna miljarder för att betala utländska bolags tillverkning av vaccin.

Många lärdomar finns att dra, men det kräver också en vilja att lära av misstagen och en vilja att förändra. Vill vi absolut låta marknaden fortsätta regera med sin kortsiktiga just in time-filosofi och med management by stress? Det borde vi tänka på nu, innan det kommer en ny kris, då vi återigen får se marknadens misslyckande. 

Pandemin har visat att det är inte de rika som förlorar i en kris. De fortsätter berika sig. Så länge vi tillåter den politiken regera. Så länge vi inom vänstern och arbetarrörelsen inte lyckas göra marknadens misslyckande tydligt för folk. Marknadens egen propagandaapparat och deras politiker gör vad de kan för att skyla verkligheten.

LOs nya rapport om Makteliten visar hur långt det har gått. Vi är tillbaka på 40-talet i ojämlikhet. En storbolagsdirektörs inkomst idag motsvarar 64 industriarbetarlöner och 86 städares lön. Oxfam har visat att världens tio rikaste personer har tjänat en halv biljon dollar under pandemin – en summa som hade räckt till att betala för covid-19-vaccin till hela jordens befolkning. Oxfam har dessutom visat att den rikaste 1 procenten står för dubbelt så stort koldioxidutsläpp som den fattigaste hälften av jordens befolkning.

Välfärdssamhället kan inte upprätthållas utan en överföring till det offentliga av de stora rikedomar som samlats hos en liten grupp väldigt rika.

Den politiska viljan inom arbetarrörelsen och den fördelningspolitik, som drev fram den svenska välfärden efter kriget, behövs nu. Och en bred folkrörelse för en demokratisk socialism.